Hockey-pannkakor!

God mörk eftermiddag!

Om vintern ska man ju hålla sig varm och då behöver man något stekt. På vintern spelar man dessutom gärna hockey, varav dagens bidrag är Hockey-pannkakor (även bekant som Raggmunkar). Till det serveras fläsk och hemmagjord coleslaw i brist på lingonsylt
Följande recept är för 1 hockeymålvakt (läs 8 dödliga)

Detta behöver du: För raggmunkarna:

Väldigt mycket potatis! Vi använde drygt 1,5 kilo (typ en stor kastrull fylld)
4 dl mjöl (hälften rågmjöl, hälften vete; food for hockeyspelare!)
8 dl mjölk
3 ägg
4 tsk salt (om man gillar salt vilket man gör, annars funkar det med två)
Lite svartpeppar
Smör eller margarin

För coleslaw:
2 gula lökar
Ett halvt vitkålshuvud
2 skalade morötter
En slash balsamvinger
En dash olja
En matsked honung
Salt
Peppar
Lite ingefära
En matsked senap
En näve russin
Majonäs och åter majonäs

Till fläsket:
1 paket fläsk

Så här gör du (eller så gjorde vi):
Sätt ugnen på 100 grader och förbered en ugnsfast tallrik eller form för de färdiga raggmunkarna.
Vispa hälften av mjölken med mjölet och saltet till en jämn smet. Tillsätt resten av mjölken med äggen och vispa igen till en inte alltför rinnig smet.

Riv potatis (jättejobbigt om man inte köpt någonting smart på TV-shop där ALL matlagning är kul) med skalet på för att ge lite extra knaprighet (glöm dock inte att skölja potäterna först). Vispa sedan samman allt till en grötig massa, smält några teskedar smör i pannan och vispa vidare.

Sedan är det bara till att steka en knapp deciliter i taget och låta de färdigstekta munkarna vila i ugnen där de behåller värmen och smyggrillas lite.

Så var det dags för coleslaw:
Hacka löken grovt och bryn bitarna i olja och honung i en kastrull. Låt stå och götta till sig ett tag på medellåg värme. Slasha på lite kryddor och dasha lite balsamvinäger.
Skiva vitkålen och riv morötterna.

Blanda samman i en bunke och tillsätt senap och berget av majonäs.

Var gärna två eller fler när ni gör denna rätt så kan ni turas om att steka, riva och prata om världen; det tar ett tag att steka allt.

Nu till rättens höjdpunkt: fläsket
Att göra: stek och spara ett cola-glas med fett för framtida matlagning.

Så var det klart!
Lägg upp några munkar i taget, sleva upp coleslaw och garnera med knaprigt fläsk.

Det här lyssnar du på:
Hade jag bara haft tillgång till Frölunda Indians kampsånger eller en temafest för Nacka Hockeyklubbs så hade vi inte behövt dividera utan bara skråla med och undvika döden. Nu hade vi tyvärr ingadera så vi valde en avslappnad variant i form av islänningarna Sigur Rós. Mediterande och härligt. Så härligt att de fick ljuda kvar ända in på sista tuggan.

Så blev det:
Allt vart fenomenalt med Bon Jovis 'touch of shred' i coleslawen och raggmunkarna blev knaprigt stekta. Enda misslyckandet var fläsket som tydligen kunde bli ett misslyckande. Så blir det om man köper ett paket med något som det står 'någonting med fläsk' på och kostar 80 cent. Det visade sig vara späck i den renaste form. Späck som smälte som det smör det är i stekpannan och kvar blev små bevis på att liv en dag funnits i den stackars grisen i form av, förvisso knapriga, men oätliga förhårdnader. Så håll er till bacon. Eller helt skippa späcket, helt enkelt.

Det här gör du efteråt:
In på isen och käka puck!

Annars gott.

Nu blir det hockey!

Hälsningar från köket

Ps. Glömde nötfaktorn. Nötfaktor på hockeymaten: 3 tack vare det nötiga krispet i tånaglarna (späcket).
Ds.

Dolmen är grön

Idag ska köket bjuda på dolmar. Kraftfulla och kryddiga dolmar med selleri och lökris och sötstark sås; mat för hjältar! Köket består idag av mig, Herr Zink och gitarrernas gud/gudinna, Bon Jovi.

Jag och Bon strosade ner till turkiska marknaden i Kreuzberg där stånden varje tisdag och fredag fylls med de läckraste råvaror och kryddor starka som Magnum. Stelfrusna av midvinterkölden plockade vi på oss ett halvt kilo vinblad (50 cent), en stor burk chili och gröna saker. Hem och värma lemmarna med lite kaffegök och sen: Dolme-time!

Detta behöver du (eller rättare sagt: detta använde vi):
För två personer (räckte till mig och Bon Jovi och som påfyllare för de andra boende som nyss ätit en lättare lunch)

Till dolmarna:
200g vinblad
olja/smör
1 aubergine
några gula lökar
grädde
balsamvinäger
soja
senap
några skvättar bourbon
honung
kryddor
lite mjöl

Till riset:
olja/smör
selleri
några gula lökar
2 dl basmatiris
salt och lite peppar

Till såsen:
knippe skärbönor
grädde
några skvättar bourbon
balsamvinäger
soja
honung
lite rågmjöl
lite potatismjöl
kryddor

Kryddor vi använde oss av förutom salt och peppar:
vitpeppar
chili (massor till dolmarna!)
lite curry och kanel till såsen

Så här gjorde vi:

Vi började med dolmarnas innehåll för att låta det götta sig medan riset kokade.
Sedan (resten följer i kommenderande form då det känns enklare att bygga ett recept så plus att det alltid är kul med makt i minsta möjliga grad):
Sätt ugnen på max
Hacka lök och skiva aubergin i tunna skivor
Lägg lite smör i pannan och låt det bryna
Fyll därefter på med de flytande ingridienserna; alltså vinäger, bourbon, soja
Krydda sedan efter behag. Vi satsade på en rejäl pansarmun och sparade därför varken på chili eller senap. Väg upp med honung och salt ifall det blir för starkt. Skvätt lite mjöl på och blanda i för att tjocka till konsistensen en aning.


Börja med riset:
Häll ganska mycket olja i kastrullen och låt löken och sellerin fräsa med riset. Lägg i en klick smör för att få fram ett fettigt, härligt ris. Vill man klibba till det lite extra funkar alltid vinäger, men eftersom dolmarna och såsen är vinägerbaserade som det är så kändes det schysst att bryta av med lite mildare ris.
Koka sedan riset som en risotto eller pilaff; alltså en knapp deciliter vatten i taget, även detta för att låta riset klibba sig. Med långkornigt ris undkommer man ändå den grötiga konsistens man får med avirioris som används i risotto eller andra rätter gjorda på korta gryn.
När riset är färdigt (jämför med al dente-pasta; alltså lite tuggmotstånd) låter du lite mindre än hälften ligga kvar i kastrullen på jättesvag värme, resten ska ner i stekpannan med resten av dolm-innehållet.

Nu är det dags att rulla!

För stora dolmar: lägg ut fyra vinblad som en fyrkant, dutta på en tre matskedar innehåll i mitten och vik därefter som en julklapp.
För små dolmar krävs endast ett blad och en dryg matsked innehåll som du formar som en korv i mitten av dolmen. Dessa passar sedan bra att rulla ihop. När du rullat halva dolmen viker du in topparna för att stänga igen dolmen innan du rullar vidare.
Lägg ut paketen/rullarna på en plåt, lite smör eller margarin på toppen och skjuts in i ugnen!
Observera att ugnen är på högsta värme enligt receptets befallning och stäng av värmen helt efter 10 minuter och låt stå på eftervärme. De stora paketen kommer nu bli lite matigare medan de små får en lite krispigare konsistens.

Medan dolmarna grillas kan du passa på att göra såsen:
Bryt bönorna till prinskorvars längd och låt de bryna i lite olja. Fyll därefter på med de blöta ingredienserna och krydda efter behag. Smaka av efter hand; curry och kanel kan vägas utefter hur kryddigt/sött du vill ha resultatet. Skvätt på lite rågmjöl, blanda om och därefter lite potatismjöl som redning beroende på vilken konsistens om eftersträvas.

Svårare än sådär var det inte. Rullandet var lite pill men vi fick till det till slut. Med facit i hand rekommenderas de större paketen då de extra vinbladen gav en härlig uppvägning till det starka innehållet. Mängden vinäger kunde reducerats en aning då dolm-innehållet var vinägrigt och kryddigt så det räckte. En sötare och mildare sås är därför att rekommendera. Eller varför inte en svalkande lassi?

Det här lyssnar du på:
Att göra dolmar kräver lite pilljobb. Var därför selektiv och välj musik som inte är alltför stressande. Nationalteatern - Bengen trålar blev det från våra högtalare, dock överröstades det mesta av 'a moment of feeling' när 'Sånt är livet' skrålades igång med förvånadsvärd inlevelse och spökliga likheter med en mässa hos Livets ord.
Till bords tänkte vi lite orientaliskt och satte på lite indiskt inspirerad jazz-fusion, á la Shakti

Det här gör du efteråt:
Dricker kaffe och vilar och konstaterar att dagen varit kall och alldeles för lång tid har spenderats till fots istället för i en varm fåtölj gjord i strå.

Nötfaktor:
Ungefär en tvåa. Alltså inga nötter, men ändå lite nötigt.

Hoppas någon fick lite inspriation att rulla dolmar nu. Prova, det är kul!

Herr.Zink

En början

Så enkelt är det egentligen. Människan har många behov. Vi ska lyckas, vara lyckliga medan vi lyckas och gärna lyckligare än alla andra; dubbelt så lyckliga ungefär.

Men låt oss skala ner detta till den obeväpnade 'vilde mannens' behov. Då återstår plötsligt en lätthanterlig människa med tre basala behov; äta, sova och fortplanta. Tre tämligen självklara behov och lika självklart enkla att uppfylla, åtminståne för oss som redan är utrustade med datorer (min är till och med bärbar och vit).

Fortplantning tänker jag inte gå in på här (även om det är ett högst intressant ämne att diskutera, men här kan folk fråga Olle eller bli fullt-normalförklarade av Kamratposten) och när man sover kan man inte läsa bloggar. Jag tänkte därför fokusera på det sista och även det högt intressanta behov; mat.

Äta bör vi ju minst tre gånger om dan oavsett hur förskönad bilden av destruktiva romantiker överlevandes på rödvin och cigaretter tycks vara. Till och med jättehäftigt. Men farligt! Hur som haver kan man, enligt min mening, lika gärna bestämma sig för att mat är gott och kul att laga. Kort fattat kommer denna blogg handla om mat. Bloggen tycks ju vara ett väl använt hjälpmedel för att bevisa för omvärlden att man inte bara pluggar bioteknik eler prylonanerar dagarna till ända. Så här är mitt bevis.

Tanken är att laga varierad mat från jordens alla böjningar, ta lite bilder och ge snygga referat från köksarbetet. När man lagar mat är det trevligt med musik. Jag tänkte därför även redogöra lite vad för musik som passar till den mat som lagas och även hur maten bäst bör avnjutas. Sen var det det här med nötter. Jag är förtjust i nötter och har därför ofta nötter i matlagning. Kort sagt; lite nötter och sen skjuts in i ugnen!

Njut, inspireras och kritisera!

Er högfärdige

Herr. Zink